Det blev fläsk och mjölk till frukost idag. Efteråt gick jag ut i ladugården och mjölka korna. Efter lunch var jag ute och lekte i snön med Nancy, Axel, Sigge, Emma och Klara, medan fru Anna och herr Svensson slog in julklapparna. Sen gick vi till kyrkan och lyssnade på prästen i nästan tre timmar. Han pratade om julen, livet, döden, Jesus och lite till. Han säger nästan samma sak varje år så det blev lite långtråkigt. När vi kom hem igen var jag ute med hö till djuren och fyllde på vatten.
När kvällen kom satte vi oss i köket och barnen öppnade sina julklappar. Nancy fick en träkloss med en liten kula i, Axel fick en liten bil i trä, Emma fick en docka i trä med lite hår, en näsa, en mun och två ögon. Dockan hade en fin liten klänning på sig som fru Anna hade sytt. Sigge fick ett munspel och Klara fick en jätte fin docka med långt blont hår och sidenklänning.
Barnen hade gjort en tavla i trä där det stod: "Vi kan inte förutspå framtiden, men vi kan påverka den." Det är riktigt smarta små ungar det där.
Efter att alla hade fått sina julklappar överraskade herr och fru Svensson mig. De sa att de ville att jag skulle bo kvar hos dom och hjälpa dom med det som behövs. För jag skulle ha flyttat härifrån men eftersom att jag inte har någon familj vet jag inte vart jag hade hamnat. Dom sa också att dom redan såg mig som en i familjen. Kan det bli bättre? Gud vad jag är glad! Det här var nog den bästa julen någonsin.
Men nu blir det att jobba i morgon igen. Mindre kul kanske men sånt är livet.
När kvällen kom satte vi oss i köket och barnen öppnade sina julklappar. Nancy fick en träkloss med en liten kula i, Axel fick en liten bil i trä, Emma fick en docka i trä med lite hår, en näsa, en mun och två ögon. Dockan hade en fin liten klänning på sig som fru Anna hade sytt. Sigge fick ett munspel och Klara fick en jätte fin docka med långt blont hår och sidenklänning.
Barnen hade gjort en tavla i trä där det stod: "Vi kan inte förutspå framtiden, men vi kan påverka den." Det är riktigt smarta små ungar det där.
Efter att alla hade fått sina julklappar överraskade herr och fru Svensson mig. De sa att de ville att jag skulle bo kvar hos dom och hjälpa dom med det som behövs. För jag skulle ha flyttat härifrån men eftersom att jag inte har någon familj vet jag inte vart jag hade hamnat. Dom sa också att dom redan såg mig som en i familjen. Kan det bli bättre? Gud vad jag är glad! Det här var nog den bästa julen någonsin.
Men nu blir det att jobba i morgon igen. Mindre kul kanske men sånt är livet.