Fredag 24 December

Idag är det julafton. Herr Svensson högg ner en liten gran som han ställde i köket.

Det blev fläsk och mjölk till frukost idag. Efteråt gick jag ut i ladugården och mjölka korna. Efter lunch var jag ute och lekte i snön med Nancy, Axel, Sigge, Emma och Klara, medan fru Anna och herr Svensson slog in julklapparna. Sen gick vi till kyrkan och lyssnade på prästen i nästan tre timmar. Han pratade om julen, livet, döden, Jesus och lite till. Han säger nästan samma sak varje år så det blev lite långtråkigt. När vi kom hem igen var jag ute med hö till djuren och fyllde på vatten.
När kvällen kom satte vi oss i köket och barnen öppnade sina julklappar. Nancy fick en träkloss med en liten kula i, Axel fick en liten bil i trä, Emma fick en docka i trä med lite hår, en näsa, en mun och två ögon. Dockan hade en fin liten klänning på sig som fru Anna hade sytt. Sigge fick ett munspel och Klara fick en jätte fin docka med långt blont hår och sidenklänning.
Barnen hade gjort en tavla i trä där det stod: "Vi kan inte förutspå framtiden, men vi kan påverka den." Det är riktigt smarta små ungar det där.
Efter att alla hade fått sina julklappar överraskade herr och fru Svensson mig. De sa att de ville att jag skulle bo kvar hos dom och hjälpa dom med det som behövs. För jag skulle ha flyttat härifrån men eftersom att jag inte har någon familj vet jag inte vart jag hade hamnat. Dom sa också att dom redan såg mig som en i familjen. Kan det bli bättre? Gud vad jag är glad! Det här var nog den bästa julen någonsin.
Men nu blir det att jobba i morgon igen. Mindre kul kanske men sånt är livet.

Torsdag 22 November

Fru Anna fick ett brev från sin vän Greta som bor i Stockholm. Hon sa att kungen hade varit där och invigt järnvägen. Det hade varit fullt med människor överallt. Helt galna var dom. Tänk att få se kungen. Vilken upplevelse. Sen skrev hon att allt var bra och att hon nyss hade fått en liten flicka.
Fru Anna var överlycklig när hon fick ett brev från Greta. Hon hade inte hört från henne sen hon flyttade för tre år sen. Dom hade varit vänner sen dom var små.

Jag har suttit i ladugården i nästan två timmar nu. Det tar sådan tid att mjölka ibland att man bara tröttnar. Men vi fick jättegod frukost idag. Fru Anna var så glad att vi fick fläsk på mackorna, gröt och mjölk till. Det händer nästan aldrig.
Efter frukost gick Sigge och Klara till skolan, Nancy har feber så hon somnade, Axel och Emma lekte i snön och fru Anna fixade i ordning grisen. Herr Svensson höll som vanligt på ute i ladugården, han var även tvungen att ploga vägen ner till byn med våran häst.
Det är herr Svensson som brukar hålla ordning och reda här ute på landet. På vintern plogar han och på sommaren åker han ut med ved till de som behöver, fru Anna brukar göra i ordning en liten korg med mat som herr Svensson kunde ta med sig till fattigstugan när han skulle in till byn.
Herr Svenssons far dog för nästan en vecka sen och då fick han ärva gården. Han sålde gården så fort som möjligt. Han fick rätt så mycket med tanke på att gården var riktigt stor. Så nu har familjen Svensson det riktigt bra och fru Anna tycker inte att någon ska vara utan mat så här års, så nu när de har mat så det räcker ser hon till att de som verkligen behöver hjälp och mat får det.

Jag fick följa med herr Svensson ner till byn idag. Medan han plogade så gick jag till fattigstugan med fru Annas matkorg. Gud vad glada dom blev när jag kom in genom dörren med en stor korg full med god mat. "Gud välsigne dig", sa de. Det kändes riktigt bra att få vara till hjälp, veta att jag gör någon nytta.
När vi kom hem igen fick jag städa i ladugården lite innan det var dags för kvällsmat.

Onsdag 3 Oktober

Idag fick jag gå upp runt 04.00. Djuren var ute sista gången för ungefär en vecka sen. Nu får de vara i ladugården under vintern. Herr Svensson sörjer fortfarande sin son otroligt mycket men det är så mycklet som ska göras nu innan vintern att han får lägga undan sina känslor till senare.
Idag var det dags att slakta grisen. "Det blir en riktig juleskinka i år", sa herr Svensson. Han kan vara riktigt rolig ibland , om man har sådan humor vill säga.
All säd är inne och snön har äntligen börjat falla från himlen. Det här är nog den värsta tiden på året. Många sjukdomar, lite mat och fattigdomen blir allt värre. Efter det som hände med Josef vill fru Anna gärna härifrån. Men hon vill inte utvandra till Amerika som väldigt många gör just nu. Idag for familjen Karlsson till Amerika tillsammans med två andra familjer. Men Fru Anna vill gärna bo kvar i Sverige. Hon är nog rädd för att åka till ett främmande land skulle jag tro.
Idag fick Klara hjälpa till att tvätta allt som kunde tvättas, för nästa gång vi tvättar igen blir när våren kommer.
Husförhör var det idag också. Prästen kom och frågade frågor från bibeln, han kollade även vilka som kunde läsa och skriva. Jag förstår inte vad det ska vara bra för, han kanske tycker om att skriva bara. Jag vet inte men det är sådant jag funderar väldigt mycket över. Jag fick en fråga också, men den kommer jag inte ihåg nu. Jag var för nervös för att lägga den på minnet, men jag kommer ihåg att jag svarade rätt i alla fall.

Tisdag 19 September

Jag gick upp 05.00 i morse, mjölkade korna, tog in ägg från hönsgården och gjorde frukost åt Josef och Klara. Josef skulle hjälpa herr Svensson att plöja på åkern idag. Han hade varit med sin far sen han var liten så han visste precis vad han skulle göra. Klara skulle tvätta alla kläder och mjölka korna, medans jag tog på de små kläder och gav dom frukost.
När Klara, Josef och Sigge gått till skolan var det ganska lugnt hemma på gården. Herr Svensson var ute i skogen och fixade lite. Till middag åt vi gröt och herr Svensson bad bordsbönen som vanligt. Efteråt gick herr Svensson ut igen, fru Anna diskade och jag lade Nancy och Axel i sängs för deras eftermiddags lur. När dom hade somnat gick jag och Emma på en liten promenad. Vi plockade lite blommor och satte oss en liten stund vid sjön och fiska. Vi fick ingen fisk men det var lite mysigt att bara sitta där och höra hur vattnet rann fram över stockar och stenar. Efter några timmar gick vi tillbaka hem och där stod länsman och pratade med herr Svensson. Det såg inte ut som om det var goda nyheter han kom med, för fru Anna stod och grät vid dörren. Det var precis som jag trodde, dåliga nyheter. Josef hade ramlat över en såg som stod konstigt vid ladugården. Den hade gått väldigt djupt och doktorn sa att han inte hade överlevt även om dom kommit lite tidigare. Fru Anna är helt förstörd. Hon sitter bredvid sin säng och ber.